Kämpa på, jag vet att du kan.

Hejsan, har sovit och umgåtts med annie dom senaste dagarna, iaf från tors-fre och fre-lör. Skolan har gått bra, allt är ok med det. just nu sitter jag och ser tv. Ska väl inte göra så mycket mer än det idag.

Jag kan inte förstå, varför? när pappa ringde trodde jag inte på det, jag blev helt tyst, sen kom tårarna. Du är alltid glad, man blir glad av att se dig glad. Även fast ingen av oss i släkten ses så ofta så blir det ett hårt slag i magen då jag fick höra vad som hänt. Som en käftsmäll var det, riktigt hårt.

Jag skulle inte klara av att förlora någon mer, hoppas verkligen att det blir bättre och att du verkligen kämpar på. Kämpa som aldrig förr, jag vet att du klarar det. En mamma ska inte behöva överleva sina barn, dom ska inte det. Så kämpa på.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0